Maria Lewis

Vad jag gjorde i Finland / What I did in Finland

Scroll down for English version

Allting börjar med ”vad skulle hända om”.

Vad händer om jag tar en mekanisk leksak och fäster tuschpennor på den, drar upp den och låter den teckna åt mig? Jag bygger enkla manicker av vardagsföremål såsom eltandborstar, mekaniska leksaker och lattevispar. De går inte helt att kontrollera, men jag kan bestämma var och när jag vill sätta ner och ta upp dem. Jag vill hitta en balans mellan kontroll och slump, men det handlar också om manickerna som representanter för mig själv. Att skicka fram dem så att jag inte syns. Resultatet är teckningar av kontrollerat kaos.

Eller vad händer om jag täcker den här dockan helt och hållet med olika stora glaskulor? Jag använder mig ofta av föremål som kan associeras med barndom – dockor, leksaker, gungor.
Och jag samlar. Jag samlar som ett barn samlar. Inte för att bygga upp en samling utan impulsivt och lustfyllt, men också lätt tvångsmässigt. De material jag samlar saknar ofta inneboende värde, t.ex kapsyler, plastpåsar, burkar. Jag vill åstadkomma en transformation som skapar ett obehag hos betraktaren. Att ta det hemtama, trygga och familjära och kombinera med element av det motsatta så att en olustkänsla uppstår. Att vilseleda. Att framhäva genom att gömma. Manipulera betraktaren till att inte märka det som försigår i bakgrunden eller på sidan om. Magi och besvärjelser. Förklädnader.

Jag är i grunden metallformgivare, men lockas hela tiden av nya inriktningar, tekniker och material. Jag gör även offentliga gestaltningar och då arbetar jag mer kontrollerat och konceptuellt. Anpassar mig efter omständigheterna. Kanske en förklädnad också det?

Var var jag nu? Jo, vad skulle hända om jag slaktade den där mikrovågsugnen och använde motorn i en rörlig skulptur… Vad skulle hända om jag förbinder de här lindarna med rött bandage… Vad skulle hända om jag spelade in ljud kopplade till streckkoder som jag fäster på en klänning och spelar upp med en streckkodsläsare…Vad skulle hända om…

Everything starts with ”what if…”

What if I took a mechanical toy and put pens on it, wound it up and let it draw for me? I build simple machines from everyday objects like electric toothbrushes, mechanical toys and latte whisks. They can’t be completely controlled, but I can decide when and where to put them down and pick them up. I want to find a balance between control and chaos, but it´s also about the machines respresenting myself. To let them draw attention so I can remain invisible. The result is drawings of controlled chaos.

Or what would happen if I cover this doll with glass beads? I often use objects that can be associated with childhood and play: dolls, swings, toys. And I’m a collector. I collect like a child collects; not to create a collection but impulsively and playfully, albeit sometimes also compulsively. What I collect lacks intrinsical value, for example bottle caps, plastic bags, cans. I want to create a transformation that triggers an uneasy feeling in the viewer. To take the familiar, safe and homey and combine it with elements of the opposite to form an uncanny result. To misdirect. To stress something by hiding it. To manipulate the viewer into not noticing what goes on in the background. Magic and incantations. Disguise.

I started off as a metalsmith, but am constantly drawn to other techniques, materials and processes. I also do public works and commissions and then usuallyI work in a more controlled and conceptual way, adapting to the circumstances. Perhaps also a disguise? Where was I? Oh yeah, what would happen if I took that microwave apart and used the motor in a kinetic sculpture…What would happen if I wrap these trees with red bandages…What would happen if I recorded these sounds and connected them to bar codes, put them on a dress and scanned them with a barcode reader….What would happen if…